METEORITER

Krater efter meteorit i USA.

Meteoriter är äkta hälsningar från rymden!

Stora och små bitar "rymdsten" som överlever sin färd genom vår planets atmosfär är det vi kallar meteoriter; många lander i havet, några på land, och av dessa blir några ytterst få hittade och insamlade.

Dom allra flesta är stenmeteoriter av olika slag, bl.a. chondriter; ca. 10% består av järn/järn-nickel/järn-sten.

Dom flästa klassiska fynd av gamla fall (t.ex. Gibeon, Nantan, Sikhote-Alin, Campo del Cielo, Muonionalusta) är stort sett järnmeteoriter, ganska enkelt fördi järnbitar är enklare att hitta ute i naturen än eroderade stenmeteoriter som ganska snabbt ser ut som "vanliga" sten.

På muséet i Kopparberg finns en av dom största bevarade svenska meteoriter; här kan man klappa på en av solsystemets byggstenar!

 

 

Nantan järnmeteorit.

Föll i 1516 i närheten av byn Nantan i Guangxi provinsen i Kina. Totalt har man hittat nästan 10 ton med matrial. man började samla in järnet på 1950-talet för att smälta till järn och stål, men det visade sig att nickelinnehållet var för högt (ca 7%) för att detta lot sig göra.

En oktaedrit med velutvecklad kristallstruktur (Widmanstätten-struktur) som man ser som triangulära mönster på ytan.

Stenmeteorit Marocko.

Dom allra flesta meteoriter är stenmeteoriter av olika slag. Marockanska samlare har hittat många dom senaste åren, inte minst fördi mycket av landet består av öken (ingen vegetation som täcker meteoriterna). Detta är en chondrit av typen NWA. Lite rostig på ytan fördi den innehåller mineral innehållande järnförbindelser.

Hittats i södra Marocko i närheten av Rissani.

  • Meteorit in situ i öknen

  • Stenmeteorit med smältyta

Tektit Vietnam

Tänk dig en stor (1-400 meter i diameter) meteorit som träffer jordytan, då utlösas så mycket energi att hela meteoriten och stora delar av träffpunktet smältar/förångas, bitar av smältmassan slyngas högt upp i atmosfären (av och till utanför), dessa ramlar ner till jordytan igjen nästan som nya meteoriter. Men dom består av smältad jordisk sten (i praksis glas), har ofta fina aerodynamiska formar som bildas på väg genom atmosfären.

 

  • Schematisk förlopp av hur tektiter bildas.

  • Här ser man hur tektiten har roterat på väg tillbaka till jorden.

  • Sällsynt fin tektit som visar hur ytan har smält och flytit bakut och bildat en "button".

Impaktitbreccia Norge

Stora meteoriter har truffet jorden ett antal gångar under geologisk tid; några av dessa nerslag ser vi fortfarande spår av i form av runda formationer i berget, ofta med ett smältad/krossad mittenparti. Gardnos vid Nesbyen i södra Norge är ett utmärkt exempel på ett gammalt meteoritnerslag, här finns en tydlig såkallad impaktitbreccia där man fortfarande ser vilka kräfter som har krossad berget. Dom ljusa partier är rester av urberget, dom mörka är smältmassan som bildades under nerslaget. Som en kuriositet kann nämnas att trycket var så stort vid nerslaget att det bildades mini diamanter! Mycket mer info hittar du på www.meteorittparken.no